Krångelvoffen

Idag har vi varit ute och lekt på en stor gräsmatta som finns här i området. Den är välbesökt av människor och hundar, men hittills har Buck varit väldigt lätt att ha lös då han helst inte springer många meter ifrån oss. Frågan är hur länge det håller i sig...

De senaste dagarna har vi fått ändra Bucks matvanor ordentligt. Istället för att få torr mat fyra gånger om dagen så får han fem gånger om dagen, blötlagt. Till min stora förtjusning ska även detta kladd spridas ut över golvet så den glupska aussien inte kan sätta i sig allt på 8,2 sekunder. Anledningen till denna förändring är att han spydde upp alla måltider som han fick. Tipset av denna utfodring fick vi av en veterinär på Gefle Hund och Katt-praktik. Som tur var slapp vi en tur med undersökningar och dylikt, för det funkade klockrent. Mitt köksgolv är konstant kladdigt, men jag har en lycklig valp som behåller maten i magen. Med den visdomen blir det lättare att överse att strumporna fastnar i golvet när man går genom köket.

I och med detta vill jag rekommendera alla hundägare att servera fodret blött. Den hårda vägen har jag fått veta att det är det bästa sättet att servera de flesta voffar. Hört rykten från svärmor om att det finns anti-glupskskålar som kan skona köksgolv också. Kanske ska kika efter en sådan...



Bild från dagens lek