Idag har vi varit hos Gefle Hund och Kattpraktik. Eftersom Buck har haft lite problem med kisseriet så ville vi bara försäkra oss om att det inte rörde sig m någon slags infektion. Som tur är hittade de inge fel på honom, men måste säga hur dyrt det är att ha hund. Vi betalade 1050:- för att veterinären kollade på hans kiss och körde upp ett finger i rumpan på honom. Eller ja, om man ska tala med "fina" ord kollade veterinären prostatan på honom, men man är ju som man är. Måste säga att denna jycke är totalt lugn i alla lägen. Även inne på veterinärkliniken så lade han sig ned även när det var mycket främmande människor och många främmande hundar som skällde. Han var även stencool med veterinären och lät henne undersöka honom utan minsta gnäll. Underbara hund!
Vi har tränat väldigt mycket ledarskapsövningar med Buck på sistone. Detta på grund av att herrn blivit lite extra kaxig nu den senaste tiden. Några exempel är att han får inte gå genom dörrar utan att han sitter fint och väntar på tillåtelse. Vi har även slutat använda kommandon, utan använder mer kroppsspråk så han lär sig att han måste läsa av oss och vårt kroppsspråk för att veta vad han ska göra. I början var han lite förvirrad över vårt nya beteende, speciellt med utfodringen. Normalt brukar han sätta sig ned och vänta på att vi sätter ned skålen och ger honom tillåtelse att äta med kommandot "Varsågod" i utbyte mot ögonkontakt, men nu har vi med hjälp av gester fått honom att förstå att han fått vår tillåtelse. Dock har det börjat arta sig bra. Tycker han blivit mer uppmärksam på oss. Men allt går som i en berg-och dalbana i en valps "lydnad" må jag säga...
Något annat vi har börjat att roa oss med är att inte låta honom gå upp för trappor utan tillåtelse av oss. Vi bor ju på högsta våningen, så det är en del trappor för herrn. Vi gör så att vi sätter honom nedanför trappen, sedan går vi upp för trappen och väntar på att han ska ge oss ögonkontakt. När vi får det gestikulerar vi att det är okej för honom att gå i trappen. Om det är en bra ledarskapsövning eller inte vet jag inte, men det ger oss tålamodsträning och honom lite hjärngympa.
Vi har tränat väldigt mycket ledarskapsövningar med Buck på sistone. Detta på grund av att herrn blivit lite extra kaxig nu den senaste tiden. Några exempel är att han får inte gå genom dörrar utan att han sitter fint och väntar på tillåtelse. Vi har även slutat använda kommandon, utan använder mer kroppsspråk så han lär sig att han måste läsa av oss och vårt kroppsspråk för att veta vad han ska göra. I början var han lite förvirrad över vårt nya beteende, speciellt med utfodringen. Normalt brukar han sätta sig ned och vänta på att vi sätter ned skålen och ger honom tillåtelse att äta med kommandot "Varsågod" i utbyte mot ögonkontakt, men nu har vi med hjälp av gester fått honom att förstå att han fått vår tillåtelse. Dock har det börjat arta sig bra. Tycker han blivit mer uppmärksam på oss. Men allt går som i en berg-och dalbana i en valps "lydnad" må jag säga...
Något annat vi har börjat att roa oss med är att inte låta honom gå upp för trappor utan tillåtelse av oss. Vi bor ju på högsta våningen, så det är en del trappor för herrn. Vi gör så att vi sätter honom nedanför trappen, sedan går vi upp för trappen och väntar på att han ska ge oss ögonkontakt. När vi får det gestikulerar vi att det är okej för honom att gå i trappen. Om det är en bra ledarskapsövning eller inte vet jag inte, men det ger oss tålamodsträning och honom lite hjärngympa.
För att få ordning på hans träning har vi även beslutat att skriva ett schema för vad vi ska träna om dagarna, får se hur det funkar.
Efter att ha checkat läget kunde Buck lägga sig och slappna av på veterinärkliniken. Sicken kille!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar