Först till det tråkiga. Har ju skrivit förr om att Buck har haft problem med kisseriet. Vi var ju hos veterinären och fick där veta att det inte var något neurologiskt fel på honom, vilket var väldigt skönt. Vi återgick istället till att ha en kort promenad mellan måltiderna. Just nu äter han var fjärde timme under dagen, och efter dessa får han en längre promenad. Dock har vi nu då satt lite kortare promenader emellan dessa tillfället för att se om problemet löser sig. Men igår innan vi skulle lägga oss hade han en olycka på hallgolvet. Var väldigt oväntat då han inte sade till oss som vanligt om att han behövde gå ut, för den senaste veckan som varit har han inte haft några olyckor. Blev därför lite paff men tänkte att olyckor händer, för så är det.
Dock hade han en till olycka idag. Dock förstår jag denna mer, men känns som ett jobbigt sammanträffande att han har haft olyckor två dagar i rad. Men som nämnt har jag mer förståelse för olyckan idag då Buck var utestängd från vardagsrummet där resten av hushållet befann sig. Vi hade en bänk i dörröppningen då vi höll på att montera ihop ett mediabibliotek. Hunden gnällde KONSTANT hela kvällen. För att motverka detta försökte vi att inte ge honom uppmärksamhet när han gnällde, men han har verkligen kommit in i en gnällig period nu på sistone. Hoppas dock att den är tillfällig.
Runt halv åtta-tiden tog vi en paus i vår monterande och jag tog med mig Buck till den närliggande fotbollsplanen där vi tränade stenhårt på kommandot "ligg". Herrn vet mycket väl vad det betyder, men brukar vara väldigt bekväm och lite ignorant för just detta kommando. Han blir dock bättre och bättre :)
Nu tränade vi på att han skulle ligga kvar på samma plats även om jag gick framåt mot honom eller bortåt från honom. Det var lite svårt i början eftersom han gärna reste sig upp när jag tog något steg emot honom, men i slutet så kunde jag nästan stå precis ovanför honom utan att han rörde sig ur fläcken. Då bestämde jag mig för att det var klart för dagen, för man vill ju inte pressa fram för mycket av det goda :)
På vägen hem tränade vi på fritt följe och när jag mötte två kvinnor med en Eurasier kallade jag in Buck och kopplade honom. Visade sig att de stött på Alex och Buck förr och vi beslutade att hundarna skulle få hälsa på varandra. Buck studsade runt som en gummiboll och den elvaårige Eurasien Dennis stod mest och kollade på den lurvige pellejönsen som hoppade omkring honom. Kvinnorna berättade för Buck hur man skulle göra för att hinna med större och lite snabbare hundar (så som att bita dag i deras svans) och andra onyttigheter. Jag hoppas inte Buck tog åt sig allt för mycket av deras tips, men om han gjorde det lär Lassie få en rejäl överraskning på Lördag när vi ska träna.
Väl hemma igen så fick Buck hoppa in en stund i buren till katternas förtjusning. Tror de var lite nöjda över att de kunde springa runt bäst de ville utan att bli jagade av en klumpig valp.
Nyvaken Buck med öronen på sned gör sig förtjänt av namnet "Flappy Joe"
Buck kikar in i vardagsrummet för att se vad vi håller på med. Visade även upp sina
talanger för agility med hjälp av denna bänk...
Teemo har svårt att gömma sin skadeglädje. Världens nöjdaste katt
och världens tjurigaste hund på samma bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar